Ekologisk märkning av mat

Jag har börjat bli klimatsmart och funderat på det här med märkningen av ekologiska varor. Vilka märken är det egentligen som gäller för att maten ska vara ekologisk?

Vad är ekologisk mat?

Ekologisk odling är att bedriva jordbruk i samspel med naturen. Genom att utnyttja och stimulera naturliga processer ersätter man användningen av kemiska insatsmedel. Du känner igen den ekologiska maten genom märkningen. Vanligast är KRAV-märkningen. Det visar att en vara eller tjänst följer Kravs regler för ekologisk produktion och står under Kravs kontroll. Det finns även ekologiska produkter märkta med EU:s märkning för ekologisk odling samt importerade varor som är märkta med andra länders eko-märkningar.  

Varor får enbart kallas för ekologiska varor om det i praktiken är produkter som har kontrollerats och godkänts av Krav i Sverige eller motsvarigheter till denna kontrollorganisation i EU. (Konsumentverket)

Vad står märkningen ekologisk mat för?

Ekologisk produktion innebär i korthet att inga kemiska bekämpningsmedel och ingen konstgödsel får användas i odlingen. Djur ska få utlopp för sina naturliga beteenden, vistas ute och äta ekologiskt foder. Genmodifierade organismer (GMO) är inte tillåtna. KRAV-märkning står också för att ett socialt ansvar, där produktion kan bli underkänd om arbetsvillkor och sociala förhållande vid produktionsplatsen är undermåliga. I Syd blir många lantarbetare skadade av de stora mängder kemiska bekämpningsmedel som används där vid odling av exportgrödor. Ekologiska odlare slipper den risken. (Källa KRAV och Konsumentverket)

Mer om Krav-märkning ( Livsmedelssverige)

EU-märkning av ekologiska produkter och livsmedel

I början av år 2000 införde Europeiska kommissionen en egen logotyp som får användas frivilligt av producenter vars produkter och livsmedel uppfyller bestämmelserna i EU:s regelverk. Logotypens syfte är att höja de ekologiskas produkternas trovärdighet hos konsumenterna och underlätta igenkännandet av dem på marknaden. Konsumenter som köper produkter med denna logotyp kan vara säkra på att

  • minst 95% av varans ingredienser är ekologiskt producerade

  • de är producerade enligt EU:s regler för ekologisk produktion

  • att producenten är ansluten till ett godkänt kontrollorgan

  • att produkten kontrolleras av ett kontrollorgan

  • att varan kommer, i ett förseglat paket, direkt från producenten eller den som bearbetat varan

  • att namnet på producenten, företaget som bearbetat varan, eller försäljaren, liksom namnet eller koden på inspektionsorganet anges på varan. Från och med 2009 gäller delvis nya regler för kontroll och märkning. (Den EU-förordning som då kommer att gälla heter Rådets Förordning [EC] nr 834/2007.) Den nya förordningen innebär bl.a. att alla ekologiska varor ska märkas med den gemensamma EU-symbolen och att alla ekologiska produkter ska ursprungsmärkas. Den nya förordningen förtydligar också att användning av GMO (genetisk modifierad organismer) inte är tillåtet i ekologisk produktion.

 Källa: Livsmedelssverige

Vilka fördelar har ekologisk mat?

Kemiska bekämpningsmedel får inte användas i ekologiskt lantbruk och därmed minskar riskerna för att sådana gifter hamnar i miljön eller i maten. Artrikedomen gynnas, många olika arter av fjärilar, insekter och fåglar trivs och överlever. När du köper ekologiskt har det även positiv inverkan på miljön i andra länder. Fodret som importeras för att producera exempelvis en konventionell svensk fläskkotlett odlas med hjälp av bekämpningsmedel, av vilka en del är förbjudna i Sverige. Ekologisk produktion bidrar till att gynna djurvälfärden. Djuren får större utlopp för sina naturliga beteenden, t ex att gå fritt och vistas ute.

Livsmedelsverige  ser man både fördelar och nackdelar med det ekologiska lantbruket. Ur miljösynpunkt finns det både för- och nackdelar med det ekologiska lantbruket. Ett odlingssystem där djurhållningen är en naturlig del är positivt i många avseenden, men inget ekoodlarna är ensamma om. Det finns många konventionella lantbrukare som har både växtodling och djurproduktion och en god balans mellan åkerareal och stallgödselmängd.
Ekoodlarna använder mindre mängder ändliga naturresurser och kemikalier men får också lägre skördar. Ekoodlarna tar större risker. Det finns de som hävdar att en begränsad men behovsanpassad användning av bekämpningsmedel, konstgödsel och mediciner ger ett mer resursbevarande jordbruk än det ekologiska, framförallt för att produktionen blir säkrare och högre, utan att miljöstörningarna behöver bli nämnvärt större.
Forsknings- och utvecklingsarbete pågår. Synen på vad som krävs för att bedriva ett resursbevarande och långsiktigt uthålligt jordbruk kan komma att förändras .

Kan man lita på kontrollen av ekomat?

EU har gemensamma regler för vad som ska få kallas ekologiska produkter. Det är minimiregler som har utvecklats efter hand och fortfarande utvecklas. Reglerna gäller både de som producerar och de som hanterar ekologiska jordbruksprodukter eller livsmedel. EUs regler finns i den gemensamma EG-lagstiftningen.
I Sverige finns ytterligare regler, formulerade av organisationen KRAV, Kontrollföreningen för alternativ odling. KRAV är en ekonomisk förening med 29 medlemsorganisationer. Föreningen bildades 1985. KRAVs regler är i vissa fall strängare än EUs gemensamma minimiregler. (Källa Livsmedelssverige)

EUs minimiregler (Källa Livsmedelssverige)
EU har regler för flera olika led i hanteringen av ekologiska livsmedel:

  • för hur jordbruket ska bedrivas (odling och djurhållning)

  • för förädling av råvaror och livsmedel

  • för import av ekologiska produkter och livsmedel från länder som inte tillhör EU

  • för märkning av godkända ekologiska produkter och livsmedel

  • för kontroll av ekologiska livsmedel

Alla ekologiska producenter kontrolleras minst en gång per år av den fristående organisationen Krav, Kontrollföreningen för ekologisk odling. Det finns två fristående organisationer i Sverige som är godkända av Jordbruksverket och Livsmedelsverket för att sköta kontrollen och certifieringen av ekologisk produktion, enligt EU:s regler.
Ekologiska jordbruk som har djur kontrolleras oftast två gånger per år. Uppfylls inte reglerna får maten inte säljas som ekologisk. Avvikelser upptäcks och åtgärdas. Grova regelbrott kan leda till straffavgift eller i värsta fall avstängning. Krav:s arbete kontrolleras av Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Krav kontrollerar också importerade matvaror och att ekologiska livsmedel inte blandas ihop med konventionella vid packning, lagring, tillagning etc genom livsmedelskedjan. (Konsumentverket)

Kravmärkning på import

Även importerade livsmedel kan ha KRAV-märket. Kontrollorgan i olika länder samarbetar internationellt i organisationen IFOAM för att kunna godkänna varandras kontroll.
KRAV-märkta importerade livsmedel kontrolleras enligt regler från KRAV, IFOAM eller andra länders kontrollorgan. Importören ska vara ansluten till Aranea. Importerade ekologiska produkter kan även vara märkta med EU:s märkning för ekologisk odling eller andra länders eko-märkningar. (Konsumentverket)

Ekokonsumtion ökar

Det ekologiska lantbruket har ökat kraftigt sedan början av 1990-talet. Bakom den utvecklingen ligger bland annat ekonomiskt stöd, engagemang från handeln och konsumenternas efterfrågan. Försäljningen av ekologiska livsmedel och alkoholhaltiga drycker inom handeln i Sverige uppgår till 4 miljarder kronor vilket innebär cirka tre procent av den totala försäljningen av livsmedel och alkoholhaltiga drycker. Det är en ökning med 40 procent mellan 2004 och 2005. Den ekologiska försäljningen ökar främst för kött (+94%), grönsaker (+77%) och övriga livsmedel (+45%). Knappt 4 000 företag är anslutna till Araneas kontroll, varav knappt 2 800 är lantbruk (2006). Sammanlagt sju lantbruksföretag och 20 förädlingsföretag var anmälda till EU-kontrollen (2006). Under 2006 godkändes 924 nya KRAV-märkta artiklar. Vid utgången av året fanns totalt 3 817 artiklar certifierade enligt KRAV:s regler, en nettoökning med nästan 300 produkter jämfört med 2005 .
Ändå är det bara en liten del av det svenska jordbruket som är ekologiskt odlat. Cirka sju procent av den ekologiska åkerarealen i Sverige är certifierad enligt KRAV:s regler. Närmare sju procent av all mjölk som såldes i handeln 2005 var ekologisk. Av äggen var sex procent ekologiska. Andelen ekologiskt kött varierar beroende på djurslag. Hos de stora bondeägda slakterierna ökade försäljningen av ekologiskt nöt- och griskött under 2005. Det blev bland annat försäljningsrekord på ekologisk julskinka - totalt såldes 80 ton. Försäljningen av ekologiskt kött står för drygt fyra procent av den totala försäljningen av kött. I förhållande till de totala odlingsarealerna utgör de ekologiska odlingarna för grönsaker och kryddor cirka åtta procent och för potatis drygt två procent 2005. Det finns ett drygt 40-tal livsmedel märkta med EU:s ekomärkning, främst kött- och charkvaror (2007).  (Konsumentverket)

Tidigare regeringens mål med ekologisk produktion till 2010

Mål med ekologisk odling

Satsningarna på ekologisk odling ska hjälpa till att miljöanpassa det svenska jordbruket men är även en åtgärd för att uppnå de svenska miljömålen Giftfri miljö och Ett rikt odlingslandskap.
De mål som den tidigare regeringen satte för produktion och offentlig konsumtion av ekologiska livsmedel gäller fortfarande. Målet för ekologisk produktion av livsmedel till år 2010 är att andelen certifierad ekologisk odling ska öka till minst 20 procent av landets jordbruksmark. Regeringen vill även att den certifierade ekologiska produktionen av griskött och matfågel ökar kraftigt samt att produktionen av mjölk, ägg och kött från idisslare ökar markant. I dag brukas drygt sju procent av den totala åkerarealen för certifierad ekologisk odling.
Efterfrågan på ekologiska livsmedel och marknadsutvecklingen är avgörande för om målen för ekologisk produktion kan nås. För att stimulera en positiv utveckling av marknaden och en hållbar utveckling bör inriktningen vara att 25 procent av livsmedelskonsumtionen i offentlig sektor är ekologisk 2010. (Konsumentverket)

Läs mer

Konsumentverket: Sex tips till dig att handla ekologiskt
Konsumentverket: Vad gör ekomat dyrare?
Samlingsida från konsumentverket

Utklipp från artikel, SVD, 20 september 2008, sist ut med ekomat

"Efterfrågan på ekologiska livsmedelsprodukter ökar i rekordfart. Under första halvåret i år steg både Icas och Axfoods ekoförsäljning med 70 procent. Coops ökade med 49 procent, men då från en betydligt högre volym. Lanseringen av Garant (Axfoods miljöprofil) är den största Axfood har gjort, och ska synas i butiker, i direktreklam och på nätet.

"Åsa Domeij anställdes för ett halvår sedan som miljöchef på Axfood som ett led i en satsning på miljö och socialt ansvar. Förutom att sätta ihop en miljöorganisation har hon jobbat med sjösättningen av Garant, som började planeras redan för ett år sedan. Ekosortimentet är ett sätt att svara på kundernas krav, säger Åsa Domeij".
 

"Coop Sverige har haft en miljöchef sedan 2003, och ekovarumärket Änglamark har funnits sedan 1993. I våras var det dags för Icas tredje försök – efter Sunda och Ica Ekologiskt – med eko- varumärket I love eco. Att Axfood, med kedjor som Hemköp, Willys och Prisextra, är så långt efter beror delvis på att Axfood är en ung koncern, säger Åsa Domeij".

"Liksom Ica och Coop prioriterar Axfood lokala produkter, men alla upplever de samma problem – att de svenska produkterna inte räcker till. Eftersom Axfood inte anser att EU-reglerna lever upp till kravet på djurskydd finns initialt inga köttprodukter i Garant-sortimentet. Ekologiskt kött är det jättestor brist på i Sverige. De svenska bönderna har inte hängt med i efterfrågan".

Fakta från SVD

Matjättarnas ekologiska sortiment
Ica:s produktserie Ica I love eco står för cirka 28 procent av den ekologiska försäljningen. I serien I love eco finns ett 90-tal produkter exklusive frukt och grönt.

Coops marknads- andel på ekologiska produkter är mellan 43–48 procent jämfört med den totala marknadsandelen på 19 procent.

Hemköps ekologiska produkter stod 2007 för 1,6 procent av Hemköps totala försäljning som var på 5,6 miljarder kronor.

 


Dags för att måla om

Äntligen, nu har vi flyttat in i vår nya lägenhet, en stor trea med många garderober till min förtjusning.  Den är fräsch, ljus och luftig, vilket var vårt krav vid val av lägenhet. Dock är väggarna lite kalla och mörka, vilket känns lite trist - så nu är det målning och tapetsering som gäller. Helt klart är att vi måste måla om. Hyresvärden har varit schysst och låtit oss få bestämma tapet, samtidigt behövs det målas om i taket. Min pojkvän har fått tips av en kompis om en riktigt bra och prisvärd firma i borås, fastän vi bor i göteborg så kan vi spara lite pengar genom att anlita en mindre firma.  Kan verkligen rekommendera detta måleri i borås.

Om mig

Hej jag kallas för nanne och bloggar om mode, skönhet, fest, inredning och lite om bröllop.

Senaste poster

Senaste kommentarer

Search

Tags

Annonser

© Copyright Nanneonline 2018